Gräsmarkernas gröna infrastruktur

Under 2013 tog vi fram en metodik för att följa gräsmarkernas förutsättningar för att fungera som en grön infrastruktur för arter som är beroende av dessa livsmiljöer. Projektet var ett samarbete mellan länsstyrelser, centrala  myndigheter och forskare.
Flygfoto av landskap. Foto: Roger Lundberg

Utvecklingen för gräsmarkernas gröna infrastruktur

Jämfört med annan övervakning av gräsmarker finns redan idag goda förutsättningar att följa utvecklingen för gräsmarker med ett landskapsperspektiv i de län som deltar i LillNILS gräsmarker och småbiotoper. Men förutom de gräsmarkstyper som ingår i övervakningen i LillNILS idag så finns fler gräsmarksmiljöer som är viktiga och som det finns mycket av i landskapet, till exempel vägslänter, åkerkanter och ledningsgator samt miljöer där gräsmarker ingår i en småskalig mosaik, till exempel gårdsmiljöer. Dessa marker kan vara viktiga som livsmiljöer för många arter och för att bidra till konnektiviteten mellan värdekärnor.

Under 2011 och 2012 tog vi därför fram förslag till hur man skulle kunna utvidga övervakningen i LillNILS till att innefatta fler gräsmarkstyper. Länsstyrelserna i norra Sverige utredde vilket urval av gräsmarker som är relevant i norrlandslänen. Exempel på gräsmarkstyper och strukturer som är särskilt viktiga i norra Sverige är strandängar (både hävdpåverkade och naturliga) och ängslador.  

Ängsvädd humlebagge, foto: Helena Rygne
Humlebagge på ängsvädd, foto: Helena Rygne

Ny metodik – utvecklingsprojekt 2013

Under 2013 gick vi vidare med att ta fram en användbar metodik för en utvidgad gräsmarksövervakning som passar för hela Sverige. Vi har också involverat fler aktörer som på olika sätt arbetar med skötsel och uppföljning av gräsmarker för att ta tillvara deras kunskaper och för att diskutera framtida samarbete.  Till projektet beviljade Naturvårdsverket 250 000 kr från utvecklings-/utvärderingsmedel inom regional miljöövervakning.  

Samarbete mellan myndigheter och forskare

Sexton länsstyrelser stod bakom ansökan tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och referensgruppen som bestått av representanter från Jordbruksverket, Trafikverket, Svenska kraftnät och Centrum för biologisk mångfald (CBM). SLU har också bidragit med finansiering till projektet via medel avsatta för prioriterade projekt inom verksamhetsområdet Fortlöpande miljöanalys.